Okej. Håll i dig. Här kommer ett riktigt surt inlägg!
Ibland blir jag så jäkla grin-pellig alltså! För satans kanoner! För på sista tiden har jag fått höra att jag är så "flirtig" och klär mig så "utmanande". Herregud.
Såhäräreva. Ja okej. Jag klär upp mig varje dag. Och mina klänningar går inte över knät. Dom slutar gärna ett par meter innan knät. Och jag gillar att visa upp mina ben. Min kropp. Mitt hår och mina ögon. Jag tycker det är min förbannade rättighet. Inte för att jag har tappat 80 kilo utan för att vi lever i ett fritt samhälle där kvinnor får ha på sig vad dom vill. Jag kan tycka att korta klänningar är en frihetssymbol eftersom andra länder tvingas kvinnor till långa svarta tält. Då tycker jag min sexiga lilla leopardklänning är ett långt finger till den sortens förtryck.
Det har även att göra med att jag alltid klätt mig snyggt. Även när jag vägde 170 kilo klädde jag mig i fina kläder. Skillnaden var bara att jag inte fick på mig tighta leopardklänningar då. Men nu, när jag väl får på mig det och bär dom med stolthet, så får jag kritik för att citat: "jag ser inte poängen att du kommer på föreläsning med en minikjol när det är 25 minus ute". Nä. Och jag ser inte poängen att du öppnar din käft och reflekterar över mitt klädval. Och jag önskar att jag inte jagades upp. Att jag behöll lugnet. Men jag kände mig halvnaken och utsatt efter den kommentaren. I två minuter. Sedan gick jag hem över lunch och bytte om till en ännu kortare klänning.
Och det här med att jag är flirtig. Det ser jag bara som en komplimang. Varför? Tja. Jag har ju inte ändrat personlighet direkt. Jag har alltid varit väldigt öppen och trevlig och gett mycket komplimanger till människor i min omgivning. Men det är inte förän nu när jag blivit mindre som folk tycker att jag är "flirtig". Alltså måste dessa kvinnor helt plötsligt se mig som ett hot. TACK gulle! <3 Du är också brännsnygg.
Anledningen till nivån på detta inlägg är inte att vara fjorton år. Inte heller en naggad självbild. Eller att ta med tjejskvallret in till bloggen. Nä. Det är något som du ska vara förberedd på i din viktresa. När du når dina mål så kommer du får stå ut med massa konstig kritik från omgivningen. Om det ena och det andra. Människor som är avundsjuka och som är missunsamma. Och som tycker att du är förbannat SNYGG! Som känner sig rädda och hotade. Vet du vad? Bli ännu mer av det du är då. Du är AWESOME på att vara du!
KÖSS
