Jag har aldrig fattat grejen med att vara som alla andra. Inte heller har jag fattat grejen med att fasader. Och inte kan jag förstå att man ska skämmas över helt naturliga saker.
Det finns ingenting som tråkar ut mig lika mycket som kallprat. Jag har varken lust eller energi att diskutera väder, vad som är coolt och vilka kläder som är bra och dåliga. Jag kan inte heller förstå samhällets olika föremål som signalerar att vi tillhör en grupp. Man ska klä sig i svarta kläder om man tillhör gruppen hårdrockare, man ska äta surdegsbröd om man bor på Södermalm och om man vill ha brudar ska man köpa dyra märkeskläder.
Den andra sidan av samma mynt är saker man inte får göra, saker man inte pratar om. Vi pratar inte om hur man då och då blir attraherad av ngn annan trots att vi är i ett förhållande, vi pratar inte om hur jäkla avundsjuka vi blir när kompisen får ett mer välbetalt jobb än oss och vi tisslar och tasslar om våra kollegor bakom ryggen istället för att konfrontera dom. Sen ska vi vara sådär fruktansvärt lagom. Inte höras för mycket, men inte heller vara helt tysta. Vi ska klä oss fint men inte för fint. Vi ska skratta men inte gapflabba.
Och jag är den första att erkänna: jag gillar inte sånna där sociala regler. Jag förstår dom och vet vilka det är, men jag har inget behov att förtryckas av dom. Vissa kanske tycker jag är för stor för att gå i kortkort. Andra kanske tycker att jag skrattar för högt. Några tycker jag alltid pratar om för intima samtalsämnen. För mig spelar det ingen roll, jag är den jag är, och den enda gången jag anpassar mig är när mitt jobb kräver det. Annars är jag My och kommer aldrig förtrycka det unika i min person.
Nu kanske du tänker att det blir svårt att skaffa vänner. Att det blir svårt att höra till. Tvärtom! Man är aldrig så transparent i grupper som när man vågar vara annorlunda. Jag har en stor mångfald på mina vänner. Allt från kommunister till blåaste moderater. Från bidragstagare till höginkomsttagare. Från svartaste emorockare till schlagernördar.
Inte nog med det. Vi blir lyckligare och har lättare att inte falla i sockerfällan. När vi inte längre behöver förtrycka oss själva, våra val och våra unika karaktärsdrag, spelar sockret en mindre roll i våra liv. Sluta sätt etikett på dig själv. Börja försvara dina val. Bryt mönster du egentligen inte trivs med. Ett litet steg i taget.
KÖSS
