När jag startade bloggen 2013 så fick jag massa näthat. Ja, jag drar också på ögonbrynen - vem skriver hot och personliga övergrepp på en rosa blogg till en 23-årig tjej som skriver om sin viktkamp? Med det perspektivet så har jag aldrig tagit åt mig, det måste vara hemskt jobbigt att bli så upprörd bakom dataskärmen. Varje gång jag öppnade matlådan i skolan eller på jobbet fick jag 1000 frågor, hur kan man äta så konstigt?
De senaste åren har det dock varit helt lugnt, jag har knappt fått några frågor eller hat alls. Tvärtom så hejar folk på, och tycker det är häftigt. Jag inser nu varför - jag har ju helt gått ifrån min ursprungliga matplan. 2013 åt jag det som vi idag kallar "Carnivore", kött och fett, men då kallade vi det antingen strikt LCHF, fakir eller GI-noll. Jag åt max någon kokt blomkål och på fredagen lyxade jag till det med lite rostad paprika. 2015 åkte jag in på en sockerdetoxhelg och fick lära mig att jag måste äta minst 500g grönsaker om dagen, annars blir jag sjuk.
Vad gör sockertrollet? Hon lär sig snabbt som fan att om man hårdsteker grönsakerna så blir dem söta! Smart va? Och eftersom jag tycker att kött är tråkigt så växte andelen grönsaker på tallriken ravinartat. Jag borde fan misstänkt något när kollegorna säger "vad fräscht du äter" istället för "hur tänker du nu?".
Med hjälp av Bitten Jonsson har jag nu kapitulerat, jag fixar inte grönsaker, så jag går back to basics och äter protein/fett, Bitten intygar att jag verkligen inte kommer bli sjuk om jag väljer bra kött, allt finns där. Vill du veta mer finns det fantastiska amerikanka hemsidor, googla bara på "Carnivore". Och satan-i-gatan vad det stormar på Instagram nu! Jag hade verkligen glömt hur upprörda folk blir på min diet.
Mitt syfte är att hjälpa folk må lite bättre. Att inspirera till ett liv befriat från mattankar. Jag går aldrig in i projekt. För mig är ett projekt en metod, en start-slutdatum. Då blir det bantning och beroendehjärnan går bananas. När Sveriges främsta beroendespecialist hjälper mig att uppdatera min matplan och intygar att jag kommer bli befriad från mattankar, när jag läser på nätet hur folk blivit av med autoimmuna sjukdomar och rasar i vikt, då är det som att livet pekar med hela handen och bara: LET'S FUCKING DO IT!
De senaste dagarna har jag fått vidriga anklagelser. Jag är en miljöbov, jag bidrar till ätstörningar och jag gör folk sjuka. Det är inte okej att människor kastar anklagelser på det sättet, men jag får inte ont i hjärtat på samma sätt längre. Vi tar en sak i taget.
Miljöbov
Att äta gräsbetade, ekologiska djur är en del av naturens cykel. Dessutom måste jag äta på ett sätt som gör att jag inte överäter. När jag överäter så är jag största miljöboven, jag drar i mig kopiösa mängder mat! Dessutom äter jag extremt lite kött, jag vägde maten här om dagen och landade totalt på 150g, det jag äter mycket av är fett. Min mat är dessutom närproducerad vilket innebär att det är minimala transporter, ekologisk, vilket innebär minimal besprutning och helt oraffinerad - inga miljöbelastande processer som när vi tillverkar artificiell mat är inblandad.
Ätstörning
Trots min enorma viktnedgång så har jag inte opererat bort någon hud, skaffat silikonbröst eller visat mig naken i sociala medier. Jag älskar min kropp precis så den är! Jag döljer inte mina "gäddhäng" och jag pratar aldrig nedlåtande om min vikt eller kropp. Mitt mål - mitt syfte - är att lägga min energi på annat än mattankar. Jag väger mig aldrig, ibland händer det, men det är inte min grej. Att vara ätstörd för mig innebär inte vad man har på tallriken, det handlar vad vi tänker på. Tänker jag nedlåtande grejor om min kropp, vikt och mat - då har jag en störning. Äter jag på ett sätt som befriar mig från dessa tankar så gör jag ju det motsatta! Intar jag triggers blir jag helt knäpp i huvudet, då vill ni inte släppa lös mig i sociala medier!
Alla får äta hur de vill. Alla har ett fritt val att följa min resa mot ett liv befriad från mattankar. Jag själv är väldigt exhalterad!
KÖSS
