Vi sockeberoende fokusera oftast på de tillfällen vi äter fel. När vi tänke fel så tänker vi för mycket - de tillfällen vi hetsäter.
Andra sidan av myntet
Vi tittar inte på de dagar vi äter för lite de dagar vi äter som små myror. De laddar vi med positiv energi - att vi har ätit bra. Vi kickar på det. Faktum är att äta för lite är minst lika illa som att äta för mycket. Det stimulerar belöningscentrum och ger oss en känsla av kontroll. Inte bra alls! När vi äter för lite så är det lätt att känna sig duktig, som att man har en kontroll, ett övertag. Men detta tittar vi inte alls på.
Svart/vitt tänkande
Som beroendeperson tenderar vi till att vara svartvita i vårt tänkande. Antingen eller, inget eller 1000 procent. Samma med maten - vi äter för mycket eller så äter vi inget alls. Normen i samhället är ju att vi skall äta som myror - att det är det som är bra. Aldrig hört mer bullshit. Vi behöver mat, vi behöver energi. Att äta som en myra lägger grunden till de dagar vi hetsäter.
All hetsätning börjar med restriktion
När vi äter för lite tror kroppen att det är tredje världskriget - den bantar ner på ALLT! Sakta men säkert stängs onödiga funktioner ner så som fertilitet och dylikt. Matcravings, sug och mattankar kommer. Tillslut blir den biokemiska hungern så stor att vi tappar kontrollen och äter enorma mängder. Det är så kroppen fungerar.
Att äta balanserat
Den största utmaningen för oss sockerberoende är att äta balanserat - inte för mycket och inte för lite. Det är sjukt svårt för oss. Därför är det viktigt med en matplan, så vi har något att hålla i handen när röda hund vill hetsäta eller banta. För det är lika illa att äta för lite som att äta för mycket.
KÖSS
