Okej jag erkänner. Jag hade inte förberett mig tillräckligt mentalt på gårdagen. Jag gick in med inställningen att det kommer va lugnt, att jag har full koll och att jag minsann inte skulle tycka det var jobbigt. Det var asjobbigt!! Och det började dagen innan.
Min beroendehjärna fick för sig att det var en supersmart idé att köpa kokoschips till julbordet. Trots att jag vet att jag triggar på dom. Jag åt upp alla påsarna dagen innan och fick så jävla ont i magen att jag fick sitta på toa hela natten. Sen kom julbordet, och det jäkla dessertbordet. Jag hade tänkt innan att det var lugnt, jag kommer tycka det är lugnt eftersom jag äter korv, köttbullar och skinka ofta. Hur mycket kan man kränga liksom. Men det kunde man. Satan va jag käka. Jag är inte den som brukar överäta LCHF-mat då jag föredrar socker. Men igår gick det tydligen bra. Helvete vad jag åt! Som beroende ska man lista livsmedel, konsistenser, kombinationer och situationer som triggar. Detta var tydligen en situation som triggar. No shit. Jag känner mig blåst.
Har så jävla ont i magen och har ingen bra känsla alls i kroppen. Det är inte kul att överäta. Jag avskyr den känslan. Plus 1,2 pannor på några få dagar. Jag är stolt över att jag inte åt varken socker, kolhydrater, sötningsmedel eller alkohol TROTS att de LCHF-bakat till mig så tackade jag nej. MEEEEN. Det känns inte bra att ha överätit såhär. Jag vet bättre än att ha ångest, jag känner mig bara lite blåögd. Och illa i kroppen. Min kropp förtjänar bättre än såhär.
Nu återstår 2 dagars julbord att ta sig igenom. 2 dagars utmaning. Motivationen är nere i botten såklart. Det är den alltid i motgång. Jag siktar på att ta en omgång, inte två. Så tar jag det därifrån. Hoppas på att det går bättre nu. Om inte är jag inte mer än människa, en beroendesyster. Det är fan inte lätt just nu.
Aja nu kör vi! Mot julbord 2 av 3. Fy fan.
KÖSS
