Häromdagen fick jag en kommentar på Instagram av en följare som skrev "Men vad behöver du förändra, du har ju kommit så långt?". Kommentaren fick mig att reagera. Självklart har jag kommit en bit på vägen, men jag är inte klar.
Utåt sett tror många att jag är klar, färdig, framme. Jag har gått ner 94 kilo på egen hand, jag klär mig med självförtroende, jag jobbar på en chefsposition, jag är pratig, jag tar plats. Grejen är att jag är långt ifrån klar. Tittar man på vikten så är det lätt att tro att bara för att jag inte längre är stor, så är jag klar. Men resan handlar ju inte om vikten, inte alls. Resan handlar om att faktiskt kunna njuta av livet och ha lugn och ro i kroppen. Att kunna njuta av andra saker än drogen. Att faktiskt slippa tankebesatthet på maten. Att kunna njuta av livets goda, till etthundraprocent!
Och där är inte jag än.
På utsidan ser det bra ut. Och det är bättre än aldrig förr! Men jag är långt ifrån klar, vi sockerberoende blir nog aldrig klara egentligen. Det är kämpigare i perioder, lättare i andra perioder - men vi kan aldrig tro att resan är färdig. Ofta tänker man ju så. Man tänker på de yttre attibuten. När jag blir smal ska jag börja äta som vanligt igen. När jag är i mål kan jag slappna av och njuta. Sanningen? Detta är ingen resa med en början och ett slut. Resan pågår hela livet. Det är själva resan som är målet. Att se att vi mår bättre, kan njuta mer och plocka livets frukter. Vi är aldrig klara. På möten om sockerberoende så träffar jag hur många normalviktiga som helst. Utåt sett har de inget problem - De är ju inte "tjocka" - men inombords går de igenom ett helvete. Att fixera kring maten, att inte kunna njuta av sällskapet och att inte kunna fokusera på något annat än nästa måltid, är inte bra för någon. Varesig det syns på kroppen eller inte. Det hindrar oss från att leva livet till fullo.
Så nej, mitt sockerberoendesyskon. Du blir aldrig klar. Du kommer aldrig i mål. Du kan inte börja leva som vanligt igen. Ju förr du inser det, ju enklare kommer din tillfrisknad att vara. Det är okej att sörja. Det är okej att tycka det känns orättvist. Men det finns en tröst. Genom att du inser din sjukdom så kommer du ta tag i ditt liv. Du är en av få i världen som faktiskt jobbar aktivt med dig själv. Det ger en grund att blir mycket mycket lyckligare än många andra på vår jord. Resan är spännande, berikande och fantastisk. Den är svår och motig ibland, men den ger så otroligt mycket tillväxt. Resan ger näring till själen och du kommer att komma långt och längre. Du har en fantastisk tid framför dig, ditt liv kommer att bli rikare för varje dag.
Är det inte en sann gåva?
KÖSS
Köp hem, läs och påbörja din resa idag!
