Om ni undrar min nästan totala avsaknad i sociala medier just nu beror det på att jag har riktig jäkla skitvecka denna veckan. Det är som att allt bara slagit mig i facet med dubbel kraft. Jag känner att jag lever, om man säger så.
Jag blev av med mitt boende i lördags (har du tips på långtidsboende f.o.m 1/5 i gbg så tipsa gärna till LCHFingenjoren@outlook.com), det är fullt kör på jobbet med introduktion av mina två nya förmågor och dessutom har jag gått och blivit sjuk.
Helst av allt hade jag låst in mig under en gammal filt, ätit bacon och gått och dött någonstans. Jag överlever en minut i taget. Jag är rädd, osäker, ledsen och uppsliten. Otillräcklig och energilös. Så just nu har inte jag så mycket att ge, jag håller full fokus på att inte drunka.
Men vi överlever detta också. En minut i taget. Skicka gärna en portion kärlek. Jag behöver det just nu.
KÖSS
