Päron

Jag har fått många frågor på hur det var för mina föräldrar att vara just föräldrar till ett barn som alltid var extremt överviktig. 

 

Idag finns det lockelser överallt. I skolcaféterian, i kiosken vid lekplatsen och i kompisarnas fickor. Barnkalas, högtider, fika hos mormor. Överallt finns där snabba kolhydrater och det vita giftet - sockret. Det är fruktansvärt lättåtkomligt. Och billigt. Du får hur mycket som helst för din 20-lapp i veckopeng. Speciellt om man nöjer sig med Eldorados mjölkchoklad istället för de dyra märkena - vilket du gör om du är en extremt sockerberoende 10-åring.

 

Nu måste jag säga en sanning. Du som förälder kan aldrig styra ditt barn. Du kan aldrig tvinga ditt barn att inte äta godis. Du kan aldrig tvinga ditt barn att gå ner i vikt. Även om många mammor och pappor önskade detta.

 

Jag är inte själv mamma. Däremot var det inte länge sedan jag var barn. Barn och extremt överviktig. Min mamma försökte med allt - satte mig på diverse kurer, pratade med skolan och ringde till mina kompisars föräldrar för att få dom sluta servera mig mat. Men ingenting funkade. Och det funkar inte på grund av paradoxen att vara förälder. Å ena sidan så är ni ansvariga över oss - å andra sida har barnen en egen vilja. Och när vi handlar av egen vilja - då skuldbelägger ni er själva på grund av att ni har ansvaret för oss. 

 

Jag förstår din förtvivlan. Jag förstår din rädsla. Jag förstår din maktlöshetskänsla. Det måste vara extremt jobbigt att se sitt barn vara överviktigt. Det är ju inte bara det fysiska - det är även det psykiska som spelar in. Kompisarna, mobbningen, självkänslan och självförtroendet. Allt det där är ju så skört hos ett barn. Men någonstans får det vara nog. Trots att min mamma satte mig på diverse kurer så funkade det inte. Jag fixade istället min drog i smyg. Och det leder till en ännu sämre självkänsla. Du som förälder måste sluta tvinga ditt barn banta. Det kommer bara bita dig i ändan! Även fast det är av all välvilja.

 

Vad kan du göra då? Du kan hjälpa och uppmuntra ditt barn! Det värsta när jag var liten var att alla andra i min familj fick äta hur mycket dom ville, medan jag bara fick en begränsad mängd. Det är inte okej. Gå in hela familjen helhjärtat och ät samma sak, så att barnet inte känner sig utsatt.

 

Jag tycker du ska servera ditt barn LCHF hemma. Då sockeravgiftar du ditt barn och godiset och allt det andra blir mindre lockande. Och då ska såklart barnet få äta sig mätt och belåten. Du ska aldrig låta ditt barn somna med knorrande mage. Det är inte okej någonstans.

 

Försök blunda för ditt barns vikt. Ha is i magen. Att tvinga på barn dieter och vikttänk leder till extrem ångest hos barnet och gör att barnet äter ännu mer för att dämpa ångesten. Låt barnet komma till dig. Det måste finnas en vilja hos barnet att gå ner i vikt. Du kan inte kontrollera barnet varje dag, varje timma, varje sekund. Därför måste barn vilja. Då kan de allt!

 

Visa för barnet hur värdefullt det är. Prata INTE om vikt med ditt barn. Det gör dom skiträdda!! Genom att ta bort fokus och visa på att allt det andra, så tar du bort mycket ångest och rädsla. Låt barnet komma till dig istället. Annars finns risken att barnet isolerar sig från dig istället.

 

Alla dessa ger jag helt subjektivt. Från min egen synvinkel och mitt eget perspektiv. Jag talar om livserfarenhet gällande detta område.

 

Jag önskar att jag kunde skona alla barn i världen från min uppväxt. Från mina trauman jag fick uppleva som överviktigt barn. Genom att ge dessa råd så hoppas jag komma en liten bit på vägen. Och vad människor än säger - LCHF är för alla! Varesig du är 90 år eller 9 år så kan vi bli smala, friska och återerövra livsglädjen igen! Det är aldrig för sent - eller för tidigt heller för den delen!

 

KÖSS