Jag har lätt gått upp en storlek i sommar - om inte mer! Det är så befriande, att jag kan välja att bpde vara sockerfri men att gå upp i vikt. Förut tyckte jag det var orättvist och en förbannelse att jag hade så lätt att lägga på mig, idag kan jag känna mig trygg i att jag inte flippar ut i socket för att brallorna inte sitter som de skall.
Jag vet vad jag behöver för att tappa vikt - ett snävt ätfönster på 4 timmar, mejerifritt & charkfritt. Att bli smal och vara abstinent är två helt olika saker. Jag kan välja att strikta till min mat eller släppa på vissa mindre viktiga hörnstenar (som mattider) utan att förlora min abstinens.
På Mallis prioriterade jag att alltid vara mätt och nöjd och att äta frukost för att orka resten av dagen. Jag valde att äta mejerier ibland för att det var gott - jag valde njutning framför vikten. För mig är det den allra största friheten som kommer efter ett par sockerfria år - att jag kan välja bort och välja till viktnedgång.
När jag äter mer hetsäter jag i princip aldrig och det ger mig en viktig ledtråd - jag behöver äta mer när jag väl äter.
Nu under sommaren är det kalas och hitan och ditan, vänner kommer förbi på spontanbesök och det blir härliga grillkvällar. Det blir svårt att hitta en rutin, men de dagar som inte blir så äter jag enligt min ursprungliga plan. De spontana dagarna blir senare middag och kanske någon mejeri. Mina viktiga hörnstenar som innebär abstinens för mig gäller nästan bara vad jag äter - det skall vara sockerfri och mjölfri mat, det tummar jag aldrig på.
Självklart tränar jag och äter artegen oprocessad mat - livet är inte svart/vitt. Det behöver inte vara så att antingen tränar man 5 dagar i veckan och bara äter sallad eller så äter vi chips. Att träna och äta bra mat men ta ut svängarna är en härlig balans.
I höst vill jag satsa mer på fasta och hög fett% på min mat - jag vill unna mig att må maximalt bra!
KÖSS
