Jag har haft lite problem det senaste med svängande blodsocker pga min kropp har nedsatt förmåga att producera kortisol. Så jag har tittat på alternativ att ha i handväskan, något som är bra att ha på språng liksom. Så fort jag äter grönsaker lägger jag till resistent stärkelse eftersom jag upplever att jag får mindre sug och större mättnad. Så jag tänkte att rostade bönor är ju skitbra att ha i handväskan.
Snart märkte jag att hela min hjärna kapades av den där förbannade påsen. Jag tänkte på den hela dagarna och jag såg till att det aldrig tog slut, gick i varenda mataffär som en jäkla blodhund för att leta upp de där förbenade bönorna. Herregud... Så tillslut så behövde jag inventera och insåg att detta var ju inte hållbart, jag måste göra slut med bönorna. Så fort den tanken kom börjar sockertrokket yla "DU KAN INTE SLÄNGA MAAAT, VA SKA DU NU HA I HANDVÄSKAN, DU ÄR KÖÖÖÖRD" Den vanliga ramsan alltså när man gör slut med en trigger.
Jag tycker det är så lustigt det där, hur biokemin reagerar olika på olika livsmedel. Och jag tycker det är så ovärt att hålla på att kämpa med en trigger som ändå bara tar upp tid och energi. Det som ska funka på pappret kanske inte alls funkar i livet. Jag har en livsregel "Dansar och sjunger maten så ska du inte ha den". Mat ska vara tyst, thats it!
Med detta inlägg hoppas jag att inspirera dig att "kill your darlings", ingen mat är värd att ta upp så mycket tankeenergi liksom. Det viktigaste är att ha sinnesro i maten och det får vi bara genom att äta mat som är tyst.
Vilka triggers behöver du kasta ut?
KÖSS
