Jag har ätit lchf i ett år utan att direkt må så bra som man tydligen ska må bra på kosten. När jag var utomlands åt jag pasta och fick massa energi. Blev inte uppsvälld eller fick någon negativ reaktion. Detta ledde till att jag har börjat ifrågasätta lchf. Jag vill ha energi och gå ner i vikt.
Efter avsteget kan det vara bäst att gradvis introducera lchf igen? Så att kroppen hinner anpassa sig?
Vissa upplever inte alls att de mår fantastiskt bra på LCHF. Det beror på att vi har skadat våra kroppar i flera år med massa näringsfattig skräpmat. Lägg till hetsbantning blandat med hetsätning och du har en riktig trasig kropp. Nu vet inte jag hur gammal du är eller din livshistoria, men jag känner oss sockerberoende och detta är ganska typiskt för oss. Om jag var du hade jag gjort en biokemisk reparation. Där kartlägger man vilka brister du har i kroppen och vilka organ som drabbats. Där får du hjälp med dit välmående! Det är jättemånga som inte går ner bara för att de har brister i kroppen och då vägrar kroppen släppa kilon. Sedan är det klart du får energi av pasta. Din hjärna belönar dig som tusan för att den får sin drog igen. Men kom ihåg att det är sockertrollet som talar. Ditt sockertroll vill inte att du slutar drogar utan ger dig massa belöningshormoner för att du äter din drog igen, plus att kolhydrater är snabb energi vilket gör att vi kan känna oss piggare kortare stunder. Vissa utav oss behöver mer kolhydrater än andra, men pasta är verkligen kass där. Du behöver isf kolhydrater som inte ger massa gluten och skräp i kroppen. Men det är svårt för mig att sitta bakom en dataskärm och avgöra vad just du behöver. Kontakta Arteget för en biokemisk reparation och ett kostschema, för att du ska må ditt allra bästa jag.
Efter avsteget kan det vara bäst att gradvis introducera lchf igen? Så att kroppen hinner anpassa sig?
Vissa upplever inte alls att de mår fantastiskt bra på LCHF. Det beror på att vi har skadat våra kroppar i flera år med massa näringsfattig skräpmat. Lägg till hetsbantning blandat med hetsätning och du har en riktig trasig kropp. Nu vet inte jag hur gammal du är eller din livshistoria, men jag känner oss sockerberoende och detta är ganska typiskt för oss. Om jag var du hade jag gjort en biokemisk reparation. Där kartlägger man vilka brister du har i kroppen och vilka organ som drabbats. Där får du hjälp med dit välmående! Det är jättemånga som inte går ner bara för att de har brister i kroppen och då vägrar kroppen släppa kilon. Sedan är det klart du får energi av pasta. Din hjärna belönar dig som tusan för att den får sin drog igen. Men kom ihåg att det är sockertrollet som talar. Ditt sockertroll vill inte att du slutar drogar utan ger dig massa belöningshormoner för att du äter din drog igen, plus att kolhydrater är snabb energi vilket gör att vi kan känna oss piggare kortare stunder. Vissa utav oss behöver mer kolhydrater än andra, men pasta är verkligen kass där. Du behöver isf kolhydrater som inte ger massa gluten och skräp i kroppen. Men det är svårt för mig att sitta bakom en dataskärm och avgöra vad just du behöver. Kontakta Arteget för en biokemisk reparation och ett kostschema, för att du ska må ditt allra bästa jag.
Och nej: inga små små steg tillbaka igen. Det där är bara ditt sockertroll som talar. Dumpa skräpet och upp på hästen ASAP.
hej mysan!
Jag undrar vad för förhållande du har till alkohol nu? Jag har sista tiden börjat få rejäla minnesluckor efter utekvällar bara efter ett par glas vin. Finns inget obehagligare att vakna och man kan ha gjort precis vad som helst! Dagarna efteråt är även supersvåra för mig att förhålla mig till kosten vilket gör att viktminskningen stannar av! Nu inför semestertider börjar jag få lite ångest, jag vill inte dricka längre, men är orolig för hur umgänget kmr se på mig! Så fort jag tidigare avstått kommer frågor om jag är gravid, att jag ska sluta va så tråkig och ett glas skadar skadar väl inte! Och hur kul är det egentligen att inte dricka under semestern! Sista tio åren är ju precis det mina somrar gått ut på!
Hur tänker du kring alkohol i samband med viktminskning?
Jag undrar vad för förhållande du har till alkohol nu? Jag har sista tiden börjat få rejäla minnesluckor efter utekvällar bara efter ett par glas vin. Finns inget obehagligare att vakna och man kan ha gjort precis vad som helst! Dagarna efteråt är även supersvåra för mig att förhålla mig till kosten vilket gör att viktminskningen stannar av! Nu inför semestertider börjar jag få lite ångest, jag vill inte dricka längre, men är orolig för hur umgänget kmr se på mig! Så fort jag tidigare avstått kommer frågor om jag är gravid, att jag ska sluta va så tråkig och ett glas skadar skadar väl inte! Och hur kul är det egentligen att inte dricka under semestern! Sista tio åren är ju precis det mina somrar gått ut på!
Hur tänker du kring alkohol i samband med viktminskning?
Jag kommer förklara mitt förhållande till akohol i ett låångt inlägg senare i tiden. Det kommer bli ett smärtsamt inlägg eftersom jag är precis som du, vad fan är lagom?! Idag har jag varit nykter och sockerfri i 51 dagar. Det har varit 51 väldigt utmanande dagar. Jag firade min civilingenjörsexamen helt nykter, midsommar helt nykter och sommarfest med jobbet helt nykter. TRO MIG: det har varit enort utmanande för jag är verkligen en festprisse. Jag började min karriär som festprisse tidigt: 11 år gammal var jag när jag hade min första fylla. Jag har varit alkoholfri i månader i sträck, men detta år när jag ramlat in och ur sockerfällan har jag även festat mer. Efter min sockerdetox helg så insåg jag att jag måste sluta med alkoholen också. Och det har varit den största utmaningen hittills, jag hade redan förlikat mig med tanken att jag inte får äta socker. Den tanken hade jag gjort upp med för 5 år sedan. Så när alla satt och va jätteledsna att de inte fick fika på mormorstårtkalas var jag jätteldsen över att jag inte får ta ett glas vin med kompisarna i solnedgången. Jag grät floder över att jag måste vara nykter på min examen och att jag inte kunde åka hemhem och fira midsommar med barndomskompisarna (de super som dårar på Gullholmen).
Grejen är att socker och alkohol är samma sak för en sockerberoende. Det påverkar samma delar av hjärnan och ger samma kickar. Det är därför många LCHFare börjar dricka mer vin här och där när de slutar med socker. Inte alla, men många. Det är bara att spana in de största instakontona. Vissa utav de stora profilerna dricker vin flera dagar i veckan, och de gör de för att de inte tagit hand om sitt sockerberoende utan bara bytt sin drog mot en annan drog.
Jag har löst det så att jag numera är hemlig nykterist. Ingen vet att jag är nykter. Jag köper små vinflaskor på systemet, häller ut skiten i vasken, fyller på med vatten och dricker med sugrör. Anledningen att jg kan skriva det öppet på bloggen är för att jag vet att mina festkompisar inte läser den. De fattar inte heller att jag är nykter. Vi måste sluta med allt som är destruktivt för oss och får oss att må dåligt. Det finns ingen drog i välden som är värt det.
