Igår skrev jag om mitt värsta återfall på 10 månader. Hur jag hetsåt prinskorv och kokoschips och hur dåligt jag mådde. Idag står jag dock stark igen, lite darrig i benen - men står upp. Det beror på att jag har en återfallsplan, och såhär ser den ut:
- Jag äter direkt på morgonen. En på förhand bestämd mängd. Det spelar ingen roll om jag överåt eller åt fel igår, dagen efter får jag inte vara hungrig.
- Jag planerar hela dagen, på minuten. Jag vet exakt vad som ska göras och när. Att återta ramarna är A och O.
- Jag väger maten dagarna efteråt, detta för att beroendehjärnan ska bli trygg och veta att den varken får för mycket eller för lite.
- Jag bokade in möte med kollegan och min divisionschef och berättade om mitt återfall och att jag under de närmaste dagarna kommer upplevas som disträ samt kan få humörsvängningar. Eftersom jag redan etablerat en öppen relation så möts jag av förståelse och omtänksamhet.
- Jag tränar. Inte för att bränna det jag ätit utan för att få upp endorfinnivån.
- Jag städar - ordentligt. Att rensa i rummet är att rensa i själen.
- Jag tänker på min kompis Alex. Som inte har någon matproblematik. Han överäter ibland också, det är inte så farligt - det är mänskligt.
- Jag hugger inte på mig själv. i varje misslyckande finns ett LYCKANDE. Jag räknar lärandepoäng istället.
- Jag visar med handling att jag bryr mig om mig själv. Ordnar hemmaspa med hårinpackning och ansiktsmask.
Det är dags för dig att göra en återfallsplan. Hur ska du agera för att komma upp på banan igen? För man snubblar, det gör alla!
KÖSS
