Det där med helger alltså... Jag tänker vara brutalt ärlig och väldigt öppen i detta inlägg. Min matplan funkar finfint. Jag är supernoga med att följa den till punkt och pricka på veckodagarna. Och det funkar bra. Jag har bra rutiner och bra mål. Sen så kommer helgen.... herregud vad det fuckar ur. Jag tar ett beslut varje fredag att denna helgen minsann ska jag inte överäta. Meeeen.... så på något sätt lyckas beroendehjärnan lura skiten ur mig. Helg plötsligt har jag smällt i mig en hel påse fläsksvålar och bregott, en påse frysta ärtor eller en plåt rostade grönsaker. Och det känns så jäkla dumt.
Det är inte för att jag har cravings, inget fysiskt sug efter ärtor liksom. Det är för att jag lurar mig själv att det kommer bli mysigt/få helgkänsla/ngn annan idiot lurtanke. Herregud att man går på den lätta.... Jag "vill också mysa när alla andra äter godis och chips". Ibland nästan trycker jag på folk i min omgivning skräp så jag får en anledning att möla.
Igår så vaknade jag upp med världens ångest. Jag hade ätit ett extramål om dagen med ngt mys fre-sön och hade sån jäkla ågren. Det känns så himla destruktivt, då mat för mig ska vara bränsle och inte förhöjning/dämpning. Ja, grönsaker är ett mycket bättre val - men jag strävar efter att ha en normal relation med maten, att inte använda den för att dämpa eller höja någonting. Vad gör man då?
1. Vi erkänner för oss själva att vi har ett problem. Det är A och O. Du kan inte få bukt med ett problem om du förnekar att det finns.
2. Vi berättar för någon att vi har problemet. Det blir verkligt när vi sätter ord på det.
3. Vi tar hjälp - vi gör upp en plan för dagen efter och ser till att följa den så gott vi kan. Planering är A och O.
Mitt problem är att jag lever med sockerberoendet i veto under veckorna, men sen tar jag liksom helg från det på helgen. Jag måste vara mer noga och faktiskt äta på ett bättre sätt även på helgerna, även om det är en stor utmaning. De första helgerna är alltid jobbigast, sedan kommer det bli en vana. Nästa steg i tillfrisknandet är att faktiskt vara noga med mängden mat, inte bara vilken mat jag väljer. Det är svårare ur en synpunkt, då mängd är relativt från dag till dag beroende på aktivitetsnivå. Men lättare på ett annat plan - jag behöver inte lägga om vanor extremt som när man börjar dumpa kolisarna. Jag behöver inte heller gå igenom någon avgiftning. Så det ska jag fokusera på när det blir tufft.
KÖSS![]()
