Ni var massor som engagerade er i inlägget igår om hur man firar utan mat. Det visar verkligen på att det är en sko som klämmer, att de flesta utav oss tycker det är en utmaning. Skönt att inte vara ensam att tycka det, eller hur?
Jag tänkte diskutera vidare om det där med barn och helgmys. Nu är inte jag mamma, det vill jag poängtera, så jag pratar ju bara hypotetiskt. Ärligt talat så ser inte jag grejen varför jag ska lära mina barn att äta något extra på helgerna. För mig känns det helt idiotiskt. Min absolut svåraste trigger är teven här hemma. Jag sätter mig i soffan och BAAAM så kommer sockersuget som en oönskad räkning på posten. Det är ju bara för att soffa + teve är betingat med mat för mig. Konstigt, jag blir aldrig sockersugen i duschen eller på toaletten. Nä, det är inte konstigt - på toa har jag aldrig drogat. Därför är ju såklart min högsta ambition att inte göra det till en trigger för mina framtida barn.
Jag kommer inte förbjuda någonting, men jag kommer försöka föregå med gott exempel och resonera dem till att äta bra. Och så kommer jag försöka att undvika att lära dem koppla ihop särskilda situationer med mat. Så de slipper betingas som jag gör.
Att fira utan mat och alkohol är verkligen något som kräver tålamod och tid. Precis samma som att lära sig tröstas utan mat. Det kräver att vi bygger nya banor i hjärnan, att vi hittar sätt som gör oss nöjda och glada. Vissa situationer är så hårt betingade med mat, att vi ska undvika dem ett bra tag när vi är nyabstinenta. Jag har exempelvis fortfarande svårt att vara där jag växte upp. Så fort jag parkerar bilen på Tuvesvik och sätter mig på färjan till Gullholmen så bränner suget efter alkohol och socker. Och det visar på hur stark betingningen är. Jag är aldrig sugen på alkohol annars, aldrig. Socker - hell yes, men aldrig sprit. Jag har faktiskt bara vågat mig ut dit en handfull gången på 13 abstinenta månader - så jobbig är den situationen för mig. Och då är ju såklart min önskan att mina barn inte ska ha det problemet i framtiden. Men för dig och mig som är sockerberoende är det ju tyvärr redan kört på den punkten, vi har massa betingningar vi måste lära oss av med. Receptet? Lära nytt, lära om. Göra de banorna starkare i hjärnan än drogbetingningen.
Här kommer en lista på saker du kan göra för att fira som inte är destruktiva. Alla sockertroll ska ha en sånhär lista, där vi kan välja och vraka på saker vi ska göra för att fira eller tröstas.
- Köp ett nytt plagg du verkligen älskar
- Flexa ut tidigt från jobbet
- Boka en aktivitet som segway, massage, PT-tid, personal shopper etc.
- Unna dig en helgkurs i något spännande
- Boka in en tid hos ett medium
- Ta sovmorgon
- Ring någon som är duktig på att förstärka dina känslor och berätta vad det är du vill fira
- Släng ut din prestation på social media, skryt utav bara helvete och njut som fan av alla likes
- Pöka satan med en snygging, engagera dig för att prova nya saker i sänghalmen
- Köp ett set matchande underkläder. Det är bara du som vet hur jäkla najs det ser ut under dina kläder. Det kommer få dig att känna som att du går runt med en hemlighet och du känner dig snygg och vampig.
- Gör dina naglar hos en nagelterapeut
- Unna dig en spa-kväll hemma
- Köp svindyra råvaror till din planerade mat: ekologiska grönsaker och gräsbetat kött.
- Unna dig snittblommor i en vacker vas
- Unna dig fredagsfys istället för fredagsmys. Njut av tanken att alla andra sitter hemma och äter bös med transfetter och du är ute och kör intervaller. Hur jävla bra är inte du liksom?!
- Skriv brev till dem du älskar mest här i livet. Posta eller ring och berätta eller lägg dem i byrålådan.
- Pyssla ihop en present till någon du tycker om
- Skriv ett vackert brev till dig själv där du gör en fin kärleksförklaring varför du tycker om dig själv
- Samla ihop dina bilder och gör ett härligt fotoalbum
- Hångla med en snygging. Släpp all prestationsångest att det måste leda till pök och bara kyss varandra i länge och intensivt.
Saknas det något på listan? Fyll på med kommentarer!
KÖSS
![]()
