Efter förr-förra veckan då jag skrev om något helt annat än beroende, så tänkte jag prova på lite nya marker och skriva ett inlägg lite då och då om något helt annat än beroende och mat. Om detta inte funkar, så återgår jag såklart till en ren beroendeblogg igen.
Det där med ekonomi i par är en känslig fråga. Jag har läst att problem med ekonomi är den vanligaste orsaken till att man går skilda vägar. Och det är ju jättetråkigt, att materiella ting kommer mellan kärleken.
Jag och maken har provat lite alla möjliga upplägg. I början när vi flyttade ihop hade vi båda CSN. Vi delade 50/50 och behöll resten själva. Jag shoppade mycket mer så självklart hade jag mindre i slutet av månaden. Sedan när jag pluggade och han jobbade så betalade vi i %. Vi räknade ut hur stor andel vi båda skulle betala jämförelsevis mot inkomsten. Han hade typ dubbla som jag fick ut så han betalade 2/3 av våra utgifter.
Idag är vi gifta och det känns lite poänglöst att hålla på å vela. Jag har ju generellt bättre lön förutom när han jobbat många nätter och mycket extra. Vi räknar ihop alla utgifter och betalar det, lägger in en slant på sparkontot och sedan splittar vi det som blir över. Då slipper vi kontrollmani, jag skiter vad han lägger pengar på å han skiter i vad jag lägger pengar på. Perfekt!
KÖSS
