Något som är tydligt genomgående för oss beroendepersoner är självbedrägeri. Vi lurar oss själva till månen och tillbaka. Vi är såå bra på att blåsa oss själva. Att vi kan äta vissa saker fast vi inte alls kan det.
Det är så lätt att börja småluras. Du vet: "Ja men äta en gång till är ju en suuuuperbra idé!". Vi har alltid så bra förklaringar också. "Ja men detta är ju LCHF. Det har man ju hashtaggat på insta, då är det så". Eller "Det är fredag och då måste man faktiskt markera att det är helg. Jag förtjänar en kaka". Sen ligger man där med ångest, ont i magen å undrar hur i helvete man kan falla dit om och om igen trots att man har 300 surt förvärvade högskolepoäng.
Vanliga saker man lurar sig själv med:
- Detta är LCHF. Då kan jag äta det.
- Detta är nyttiga kakor. Då kan jag äta det.
- Jag har rört mycket på mig idag. Då kan jag äta det.
- Jag är inte mätt. Då kan jag äta det.
- Detta är gjort på potatis. Potatis är en grönsak. Då kan jag äta det.
- Det är helg. Då kan jag äta det.
- Det är jul. Då kan jag äta det.
- Jag är ledsen. Då kan jag äta det.
- Jag fyller bara år en gång. Då kan jag äta det.
- Jag är glad! Då kan jag äta det.
- Nu ska jag fira. Då kan jag äta det.
- Kolhydraterna spelar ingen roll, jag triggar inte på detta. Då kan jag äta det.
- Detta är bättre än godis. Då kan jag äta det.
NEJ! Du kan INTE äta skiten. Trust me, jag är självbedrägeriernas drottning. Så närsynt att inte några glasögon i hela världen hjälper. Jag kan äta saker i veckor, månader och inte fatta alls. Värsta exemplet var på min mandelgröt. Alltså jag skojjar inte. Jag började till och med jobba hemifrån för att få äta den där jäkla gröten till lunch. ÄNDÅ såg jag inte att den var destruktiv. Nej nej. Jag klarar den minsann.... NOT!
Värsta är att man inte ser det själv. Och så blir man svinsur om någon påpekar det. DÄR ÄR DÖRREN! GÅ! Ungefär så. Man skyddar verkligen sina triggers, med sitt liv typ.
Men det finns en smart regel: tänker du på en viss mat, planerar för den länge, ser fram emot den och blir arg om du inte får den: då skaren fan ut ur livet. Summa summarum: blir du tankebesatt, har du ingen sinnesro. Har du ingen sinnesro trots att du äter LCHF torrdrogar du. Punkt. Gör dig av med skiten. Det är jobbigt ett par dagar, men ärligt talat. Är lite sketen gröt värt att ta upp din fantastiska hjärna? Nej.
KÖSS
