Min kropp har lätt att gå upp i vikt. Men den har alltid svarat oerhört bra på strikt LCHF också. Men inte just nu. Och jag är jävligt frustrerad.
Jag har räknat igenom allt. Äter perfekt med protein, pyttelite kolisar och lagom med kalorier. Men det händer inte ett skit.
Och detta är ett FUCK OFF - DRA ÅT HELVETE inlägg. Jag är inte ett dugg jävla inspirerande idag. Jag är bara jävligt sur. Att jag utsatte mig själv för sån idioti i höstas att min kropp har tagit sån jävla stryk. Jag borde fan veta bättre än såhär. Välkommen till inlägg "sur fjortiz My". Dessa symptom har jag fått på grund av stressen som min hemska jävla höst gav:
- IBS
- Knäckt hår (risit som fan)
- 4 flisor i tänder har gått pga gnisslande på nätterna
- Går inte ner i vikt
- Konstant sug mer eller mindre
Så sjukt vad stress gör med ens kropp. När jag fick IBS så blev jag pytteytteliten och alla bah: shit My, lägg i handbromsen. Jag kunde ärligt talat sitta på damrummet fram till lunch. Men efter de värsta hade lagt sig är min kropp som en jävla svamp. Suger åt sig ALLT. Och den vill ha mer, därför den är konstant sugen. Och jag förstår den, stackarn. Är la skiträdd att bli utsvulten och dra storlek 34/36.
Och nu vill min Högre Makt att jag skall praktisera: TÅLAMOD! För jag VET att om jag bah chillar, skiter i allt och äter som jag ska så kommer det att lossna. Men tyvärr ingick inte den egenskapen i paketet My när jag tillverkades.
Det finaste man kan ge en kropp som är besegrad av stress är rutiner. Att äta samma mängd varje dag. Att ha förståelse att den behöver tid på sig för att "komma igen". Då behöver vi ställa bort vågen, arbeta på att koppla bort vikttankar och köra vårt race. Det är inte enkelt, men vi växer enormt av det. Jag VET ju detta. Men just nu suger det. Men det går framåt i alla fall:
- Har inte haft ett IBS-skov på veckor.
- Håret börjar må bra igen och bli tjockt och vackert
- Suget släpper vissa dagar
Så det går ju framåt, det gör det. Men det är en jävligt frustrerad ingenjör ni har här. Jag hatar att väga +10 kilo mot vad jag brukar. På att jag åkte på en utslagen mage och en kropp som är svinrädd. Men jag vet också att det kommer komma en dag då jag tittar i backspegeln och samlar ihop mina lärdomar om denna platå.
Det är frustrerande att äta nyttigt men inte få resultat. Men jag vet att när min kropp fattat grejjen och förstår att den är i trygghet kommer den att arbeta med mig igen. Jag får bara ge den tid och förståelse.
Vad är dina tankar kring sega platåer?
KÖSS
