Att vra sockerberoende har något "löjligt" över sig - men herregud, det är väll bara att ta en kaka?! Och vad är det ens, det är ju inte så att vi tar en munk på kvällen och vaknar upp 2 dagar senare och undrar var vi är någonstans. Precis... Hur kan det ens vara ett beroende? Och det finns ju massa "experter" där ute som viftar med vetenskapliga artiklar som säger att socker inte alls är beroendeframkallande.
Socker är vår tids tobak - industrin kommer fightas till graven för att förneka sockrets addiktiva natur. Men hur de än vrider på det sp går det inte att komma från att matindustrin har anställda ingenjörer som konstruerar maten så addiktiv som möjligt, att man betalar forskning för att visa att något inte alls är addiktivt och att matindustrin ligger under samma paraplybolag som tobaksbolagen.
Nej, vi tar inte en påse godis och hamnar i fyllecell. Nej vi tar inte en kaka och dör av en överdos. Men lik förbenat äter vi ihjäl oss! Vi äter skämd mat, bränd mat, mat ur soporna, mat som är gammal... Allt för att fly verkligheten. Vi blir blinda, får diabetes typ 2, hjärtsjukdom.... Sakta men säkert tar maten våra liv.
Det är där vi måste börja, vi måste börja ta maten på samma allvar som en alkoholist tar alkoholen. Vi måste ge oss själva rätten att tänka så, för annars går vi under med maten.
KÖSS
