Nu tänkte jag dela med mig av ett snedsteg som jag begick i helgen. Jag överåt kokoschips både i fredags och i lördags. Vi var hemma hos ett ganska triggande sällskap och jag upplevde mig så sugen på sött att det blev en fysiska smärta. Få gånger har jag blivit så sugen under mina 128 abstinenta dagar. Det liksom kliades i hela kroppen och jag ville inget annat än att åka till Hemmakväll å köpa godis.Istället så åkte vi hem å min man tryckte jordnötter och jag morötter och kokoschips. Efteråt mådde jag inte bra eftersom det var ett destruktivt ätande och jag vill avhålla mig från allt ätande som inte ingår i min matplan.
Vad jag borde ha gjort:
- Ringt min sockermentor
- Stannat upp och insett att det var ett destruktivt ätande som höll på att hända
- Åkt hem på direkten när jag upplevde den fysiska smärtan
Detta är såklart inget herrejävlar-jag-är-så-värdelös. Det var ett mindre snedsteg och jag har lär mig av detta. Men det är förbannat jobbigt när det händer och man känner att det blir destruktivt. Nu vet jag lite mer om situationer som triggar mig och nästa gång är jag medveten om att det sällskapet är en trigger för mig. Eftersom jag är nyinflyttad så är många situationer nya situationer och det tar ett tag innan jag vet vad som triggar och inte triggar. Så just nu undersöker jag med lupp hur jag ska förhålla mig till mitt nya liv.
KÖSS
