Under mina år på LCHF har jag ätit säker 15 olika upplägg av maten. Allt från kött och smör till ersättningprodukter på mandelmjöl. Idag äter jag ytterligare ett upplägg, ett upplägg som är designat för mitt sockerberoende och mättnadskänsla. Jag har ett mycket bredare perspektiv på kosten idag än vad jag hade för bara något år sedan. En mycket mer öppen och förstående attityd.
Min man är fullt frisk och bara 23 år gammal. Han har aldrig haft problem med övervikt eller stört ätbeteende. När han bestämde sig för att äta superstrikt-LCHF så fungerade inte det för honom av 2 orsaker:
1. Han blev för smal. Trivdes inte alls att väga 60 kilo liksom.
2. Han blev för sugen och hamnade i sockerfällan titt som tätt.
Idag så har vi ett annorlunda upplägg på hans kost. På veckodagarna äter han en köttfärsås med sallad till lunch och sedan samma middag som jag äter. Skulle han bara äta så, skulle han bli för smal igen och därför lägger vi in ett extramål åt honom: turkisk yoghurt med 1,5 dl glutenfri müsli (60% kolhydrater). Då håller han sig på en bra vikt och blir inte för smal. Han har en sådan förbränning att han skulle kunna äta potatis varje dag. Potatis är inte onyttigt för människor med bra förbränning och utan stört ätbeteende. Nu kokar inte jag någon potatis så det blir narutligt för honom att inte äta det, men ä vi ute och äter hos en vän eller på retaurang så väljer han potatis till. Hans gräns är att han inte äter processerad potatis som pommes, men gör man egna potatisklyftor i ugn, bakad potatis eller en hemmagjord potatisgratäng så finns det ingen anledning för honom att tacka nej. Hans fysik klarar det. Jag har berättat för Martin att detta går bra just nu och säkerligen flera år framöver, men det kommer en dag då hans förbränning saktar ner och vi måste återigen specialanpassa hans mat för just hans situation. Är vi ute med kompisar så dricker han öl och är medveten om att det inte är särskillt bra, men både han och jag tycker det är OK eftersom han äter bra resten av veckan. För honom har detta fungerat bättre än massa förbud. Det hjälper honom att äta bra mat oftare.
Jag själv däremot fungerar inte alls så. För mig är det allt eller inget. Förut åt jag kött, en STOOOR klick smör till och kanske någon grönsak. Det gjorde att jag rasade i vikt, MEN, för mig var det inte hållbart och jag ramlade i sockerfällan igen och igen och igen. Istället har jag arbetat på att laga mina mättnadssignaler. Genom att vara abstinent i snart 5 månader så har jag haft tid att lyssna på min kropp och hitta det optimala sättet för mig att äta på. Jag har tagit bort alla beroendeframkallande livsmedel som sötningsmedel och mejerier (självklart socker, stärkelse och gluten också) och det har gett mig utrymme att lyssna på min kropps äkta känslor istället för att signalerna ska bli uppfuckade av massa konstiga livsmedel. Det jag har gjort är följande:
1. Jag äter nästan inget tillsatt fett
2. Jag äter inga mellanmål, bara frukost-lunch-middag
3. Jag äter mycket grönsaker
Jag lade märke till att äter jag för mycket tillsatt fett blir jag illamående, förväxlade kroppens signaler med sug och hade svårare för att bli mätt. Genom att bara äta fett som maten är lagad i, dvs. rikligt med smör och kött med hög fetthalt, så svarar jag bättre på fett. När jag väljer mat med sås till blir jag mätt snabbt igen och mätt på riktigt, inte illamående. Genom att äta bara 3 ggr per dag så får jag bort mycket sug. Flera studier visar på att småätande mellan måltider sätter hungerssignalerna ur balans och vi blir mer sugna. MEN. Vissa sockerberoende behöver sina mellanmål för att klara sig. Där måste du hitta ditt sätt för att hålla dig abstinent. Min kropp fungerar bättre med riktig mat utan småätande. Jag äter också mycket grönsaker nu. Det gör jag för att få tugga mycket mer och äta längre tid. Det hjälper mig att bli mentalt nöjd.
![]()
Vad jag har lärt mig och vad jag lär mig av att leva med någon annan som är så olik mig matmässigt, är att det egentligen inte spelar så stor roll vad vi sätter på tallriken. Självklart ska alla undvika mat som är dålig för hälsan som socker, gluten, stärkelse och processerad skräpmat, men själva KH-halten kan man inte säga att en modell passar alla. Det viktigaste är att det passar oss mentalt och att vi blir mentalt nöjda.
KÖSS
